Veckans djur fakta

Sötvattenkräftor

I Sverige finns det två arter sötvattenkräftor – den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.

Allätare
Både flodkräftan och signalkräftan är i det närmaste allätare och lever på grunt vatten där de gräver djupa hålor bland rötter och stenar. De kan bli upp till 20 cm långa och lever i 5 -20 år. Utseendemässigt är de mycket lika varandra men skiljer sig åt bland annat genom signalkräftans ljusa fläckar i ”tumgreppet” och en rad med små taggar mellan huvud och ryggsköld. Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr. Så kan du se skillnad på flod - och signalkräftan

Nyckelarter i vattendrag och sjöar
Sötvattenkräftor räknas till nyckelarter i vattendrag och sjöar vilket innebär att de fyller en viktig funktion för andra arters överlevnads. Många rovdjur, till exempel mink, abborre och ål, äter kräftor. Kräftorna håller också vegetationen nere genom att en stor del av deras kost består av undervattensväxter. I sjöar där kräftan minskat eller helt försvunnit har man kunnat se att växtligheten brett ut sig.

Flodkräftan – en hotad art
Antalet flodkräftor i Sverige har minskat stadigt till följd av kräftpest och försurning i våra sjöar. Kräftpest kom till Sverige via Finland i början av 1900-talet och slog ut stora delar av bestånden av flodkräfta. Under 1960-talet planterades nordamerikansk signalkräfta ut för att bättra på bestånden. Det visade sig snart att signalkräftan var motståndskraftig mot kräftpesten och den blev snabbt en smittspridare som förvärrade problemen. Jämfört med början av 1900-talet beräknas beståndet av flodkräfta vara nere under 5 procent.

Var försiktig när du köper kräftor!
Flodkräftan är akut hotad och det är därför mycket viktigt att informera sig om att flodkräftan du tänkt köpa kommer från vatten som vårdar flodkräftans bestånd på ett bra sätt och säkrar tillväxt. Idag finns inget licensierat yrkesfiske på flodkräfta, men däremot ett omfattande fritidsfiske. Att priset för flodkräftan är mycket högre än för signalkräftan är positivt, eftersom det skapar en drivkraft att bevara arten och skydda friska vatten mot utsättningar av signalkräfta.
När det gäller signalkräftan så är det mycket viktigt att stoppa illegala utsättningarna genom att efterfrågan till oseriösa odlare upphör. Idag sker yrkesfiske av signalkräfta i Vättern och Hjälmaren där flodkräftan slogs ut redan 1969. Köper du signalkräftor från andra vatten så försäkra dig om att Fiskeriverkets regler följs och att man inte sprider kräftpest till friska vatten. Det är av stor vikt att människor förstår värdet av att bevara flodkräftan och dess ekosystem för framtiden och den biologiska mångfalden i våra vatten.

Vanligast på den svenska marknaden är den turkiska smalklokräftan och odlad kinesisk kräfta, eller röd sumpkräfta som den egentligen heter. Odling orsakar näringsläckage och spridning av sjukdomar till vilda bestånd och dessa kräftor får därför gult ljus – var försiktig!