Hönsfåglar

Utseende [redigera]

Näbben är oftast kort med mer eller mindre nedböjd överkäke, vars kanter omsluter underkäken. Vingarna är huvudsakligen korta, avrundade och kupiga. Stjärten har en växlande längd med 12 till 20 pennor. Benen är i allmänhet starka och hela underbenet i de allra flesta fall befjädrade. Hönsfåglar har tre framtår och bakre tån är högre fäst an framtårna. Ibland saknas bakre tån. Klorna är starka, trubbiga, oftast kupade och vanligen korta. Huvudet bär oftast ett smycke, såsom hudflikar, kammar eller fjäderbuskar. Benbyggnaden är grov och de särskilda benen obetydligt luftförande.

Beteende [redigera]

Hönsfåglarna har i allmänhet tung flykt och uppehåller sig dels både på marken, dels i träd. Många arter rör sig med stor snabbhet på marken och ibland tas även vingarna till hjälp när de springer. Många av arterna har kraftfulla läten, främst under parningstid. Det förekommer både polygami och monogami. Hönsfåglarna häckar på marken i ett enkelt bo och lägger ofta många ägg. Ungarna är, då de kläcks, mycket utvecklade och kan genast springa omkring och själva ta den föda som de gamla drar fram åt dem, och växer mycket hastigt.

Dessa fåglars föda, som utgörs av växtämnen, insekter och maskar uppmjukas i krävan, innan den sväljs. Åtskilliga arter har tämjts och spritts till de flesta delar av jorden.

Taxonomi [redigera]

Observera att Taxonomin för ordningen hönsfåglar är komplicerad och under diskussion.

Lista över ordningens större taxon [redigera]

• Familj Storfothöns (Megapodiidae)
• Familj Hockohöns (Cracidae)
• Familj Tofsvaktlar (Odontophoridae)
• Familj Fälthöns (Phasianidae)^[1]
  • Underfamilj "Egentliga fälthöns" (Phasianinae)
  • Underfamilj Skogshöns (Tetraoninae)
  • Underfamilj Pärlhöns (Numidinae)
  • Underfamilj Kalkoner (Meleagridinae)
• Familj Mesiter (Mesitornithidae) - kallas även duvrallar och placeras idag oftast i ordningen tran- och rallfåglar)

Tidigare kategoriserades familjen springhöns (Turnicidae) till ordningen men idag förs den ofta till en egen ordning eller till Charadriiformes. Även arten hoatzin har tidigare placerats inom ordningen men förs idag till en egen ordning.

Historia [redigera]

De tidigaste arkeologiska fynden av domesticerade höns i världen har daterats till cirka 3200 år före Kristus. Tamhöns introducerades till Europa för cirka 3000 år sedan och till Skandinavien under järnåldern cirka 100 år före Kristus. Rasavel med tamhöns bedrevs tidigt framförallt i Medelhavsländerna och i USA.

Se även [redigera]

• Tamhöna
• Lantras

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

1. ^ Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2008-11-29

Källor [redigera]

• "Sveriges fjäderfäskötsel" av agronom Sune Träskman, 1951.
• "Våra fjäderfän" av professor Nils Olsson, 1881.
•