Flodpärlsmusslan och dess livsmiljöer i Sverige!!

Våran affisch!

Röd panda!

Påsk!

Vi i ElSoNi önskar alla våra läsare en skön påsk... 

Och glöm inte bort att ni kan ge naturen en påskpresent genom att hjälpa till att inte skräpa ner och förstöra naturen!

Hönsfåglar

Utseende [redigera]

Näbben är oftast kort med mer eller mindre nedböjd överkäke, vars kanter omsluter underkäken. Vingarna är huvudsakligen korta, avrundade och kupiga. Stjärten har en växlande längd med 12 till 20 pennor. Benen är i allmänhet starka och hela underbenet i de allra flesta fall befjädrade. Hönsfåglar har tre framtår och bakre tån är högre fäst an framtårna. Ibland saknas bakre tån. Klorna är starka, trubbiga, oftast kupade och vanligen korta. Huvudet bär oftast ett smycke, såsom hudflikar, kammar eller fjäderbuskar. Benbyggnaden är grov och de särskilda benen obetydligt luftförande.

Beteende [redigera]

Hönsfåglarna har i allmänhet tung flykt och uppehåller sig dels både på marken, dels i träd. Många arter rör sig med stor snabbhet på marken och ibland tas även vingarna till hjälp när de springer. Många av arterna har kraftfulla läten, främst under parningstid. Det förekommer både polygami och monogami. Hönsfåglarna häckar på marken i ett enkelt bo och lägger ofta många ägg. Ungarna är, då de kläcks, mycket utvecklade och kan genast springa omkring och själva ta den föda som de gamla drar fram åt dem, och växer mycket hastigt.

Dessa fåglars föda, som utgörs av växtämnen, insekter och maskar uppmjukas i krävan, innan den sväljs. Åtskilliga arter har tämjts och spritts till de flesta delar av jorden.

Taxonomi [redigera]

Observera att Taxonomin för ordningen hönsfåglar är komplicerad och under diskussion.

Lista över ordningens större taxon [redigera]

• Familj Storfothöns (Megapodiidae)
• Familj Hockohöns (Cracidae)
• Familj Tofsvaktlar (Odontophoridae)
• Familj Fälthöns (Phasianidae)^[1]
  • Underfamilj "Egentliga fälthöns" (Phasianinae)
  • Underfamilj Skogshöns (Tetraoninae)
  • Underfamilj Pärlhöns (Numidinae)
  • Underfamilj Kalkoner (Meleagridinae)
• Familj Mesiter (Mesitornithidae) - kallas även duvrallar och placeras idag oftast i ordningen tran- och rallfåglar)

Tidigare kategoriserades familjen springhöns (Turnicidae) till ordningen men idag förs den ofta till en egen ordning eller till Charadriiformes. Även arten hoatzin har tidigare placerats inom ordningen men förs idag till en egen ordning.

Historia [redigera]

De tidigaste arkeologiska fynden av domesticerade höns i världen har daterats till cirka 3200 år före Kristus. Tamhöns introducerades till Europa för cirka 3000 år sedan och till Skandinavien under järnåldern cirka 100 år före Kristus. Rasavel med tamhöns bedrevs tidigt framförallt i Medelhavsländerna och i USA.

Se även [redigera]

• Tamhöna
• Lantras

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

1. ^ Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2008-11-29

Källor [redigera]

• "Sveriges fjäderfäskötsel" av agronom Sune Träskman, 1951.
• "Våra fjäderfän" av professor Nils Olsson, 1881.
• 

Gamla plastmöbler kan bli som nya!

Världsnaturfonden WWF och IKEA samarbetar för att hitta bättre lösningar på återvinningsbara produkter.
I ett första testprojekt fram till den 24 april inbjuds nu allmänheten att lämna in uttjänta plastmöbler vid IKEA-varuhuset i Malmö och Helsingborg. Plastprodukterna ska sedan utvärderas och testas för att se vilka möjligheter som finns att skapa nya produkter och användningsområden. Genom att använda återvunnit material istället för ny råvara kan utsläppen av koldioxid minskas och spara på naturens resurser.
- Att göra produkter som kan återanvändas eller återvinnas och att se avfall som en resurs är viktigt att vi ska få mer hållbar livsstil, säger Stefan Henningsson.
Plastgivardagarna pågår till den 24 april. Plastprylarna som lämnas i containrar behöver inte komma från IKEA eller bestå av enbart plast. Mellan klockan 10 och 18 finns återvinningsvärdar på plats som kan hjälpa till och berätta om projektet. Genom att använda återvunnet material istället för ny råvara kan utsläppen av koldioxid minskas!

Smart va? :)

Earth Hour - Sverige släckte ljuset!

Det blev återigen nytt globalt rekord för världens största klimatmanifestation Earth Hour, lördagen den 26 mars.
Totalt deltag 135 länder och 5 000 städer i alla världsdelar. Enligt en färsk Sifo-undersökning släckte varannan svensk ljuset. Det är samma starka stöd som förra året. Mest engagerade är ungdomarna.
62 % av landets unga mellan 15 och 29 år deltog i klimatmanifestationen.
Enligt SIFO släckte drygt 52 % av befolkningen mellan 15 och 74 år ljuset under Earth Hour och 95 % av befolkningen kände till klimatmanifestationen. Den ägde rum lördagen den 26 mars mellan klockan 20.30 - 21.30 med målet att skicka en starkt signal till världens ledare att agera kraftfullt i klimatfrågan.
I samband med årets Earth Hour utsåg WWF också en stad i Sverige som lämnade in den mest heltäckande och inspirerande planen för att åtgärda klimatproblemen. Av de 30 städer som deltog i Earth Hour City Challange vann Malmö priset. Nästa Earth Hour Capital utses 2013.

Den utrotningshotade FJÄLLGÅSEN

Fjällgåsen är den minste gåsen i Sverige. Fram till 1950-talet var den allmänt häckande i Lapplandsfjällen. Därefter minskade den starkt i förekomst och år 1980 beräknades det finnas mellan 160 och 260 fjällgäss i Norge, Sverige och Finland. Den svenska stammen bestod av uppskattningsvis ett tiotal par. Även globalt är arten hotad, det är en av de mest hotade fågelarterna i världen. Orsakerna till minskningen är som vanligt många, men mycket tyder på att både lagligt och olagligt inom övervintringsområdena och längst flyttningsvägen har också haft en negativ påverkan.

Veckans djur fakta

                                         Häst
STORLEK

Hästens storlek varierar mycket med ras och även mellan de olika individerna inom varje ras. Det är mankhöjden som mäts, från manken ner till marken och denna kan variera mycket kraftigt med ca 50 cm hos Falabellan och upp till 2 meter hos Shirehästen. Den moderna hästen är mycket högre i mankhöjd än hästarna var normalt från domesticeringen och ända fram till 1600- och 1700-talet då de större ridhästarna oftast inte nådde mer än 150 cm i mankhöjd. Hästar i fångenskap lever normalt 20-25 år, men ponnyer kan bli uppåt 30 eller t o m 40 år gamla. En häst ålder räknas i allmänhet inte upp på dess födelsedag, utan den 1 januari på norra halvklotet, och den 1 augusti på södra. Dräktigheten varar 335-3340 dygn (11 månader).

FÖL

Till skillnad från många andra djur kan fölen både stå och springa nästan omedelbart efter födseln även om det sker lite ostadigt. Föl har ganska långa ben i proportion till sin kropp och föds vanligtvis med de första ansatserna till mjölktänder. Men får sina första framtänder redan vid ca 10 dagars ålder.

1-4 ÅRS ÅLDER

Mellan 1 och 4 års åldern är en viktig tillväxtperiod för unghästen då form, utseende och beteende kan förändras mycket drastiskt. Hästens bakre del kan  t ex bli mycket högre än manken och huvudet, något som jämnar ut sig senare. Hästens ben kan fortfarande växa tills de är ca 2-3 år gamla. Fullblodshästar som ofta föds tidigt på året mognar fortare och brukar oftast ridas in och tränas redan vid 1 års åldern för att tävlas inom galoppsporten redan vid 2 års åldern. De flesta hästar bör dock inte ridas in förrän 2-3 års åldern för att hinna mogna något, både fysiskt och psykiskt. Djupare träning bör inte ske förrän hästen är minst 4 år gammal.

4  ÅR OCH UPPÅT

Under den här tiden pågår de flesta hästars mognadstid. Mognaden kan ske olika mellan olika individer och framöver olika raser. Fullblod mognar oftast innan 4 års åldern medan de flesta andra hästar oftast inte mognat klart förrän 8 års åldern. Lipizzanerhästar är exempel på en ras som mognar relativt långsamt. Vid 5 årsåldern brukar dock hästens proportioner ha rätat ut sig och många har sina mest produktiva arbetsår mellan 5 och 12 års åldern.

Från ungefär 15 års ålder börjar de flesta hästar att bli något stela i takt med att de blir äldre. Hästar som hålls i god kondition, får bra skötsel och bra foder kan däremot vara mycket pigga långt upp i åldrarna och t o m tävlas aktivt. De flesta tecknen på att hästen börjar bli gammal är att de blir något svankiga, något som kan framträda snabbare och tydligare hos hästar som rids eller packas hårt och tungt. Detta sker dock även naturligt när hästens rids mindre då musklerna långsamt försvinner. Buken kan även börja hänga och hålorna ovanför ögonen blir djupare. Tänderna blir  slitna och gulare. Hästen blir vanligtvis mellan 20-25 är gammal men det finns dokumentationer om hästar som blivit upp mot 40 år gamla. Världens äldsta häst var Old Billy som blev 62 år gammal.

SÖMN

Hästar kan sova både liggande och stående, men oftast står de, då det tillhör deras natur att vara på din vakt ifall ett rovdjur skulle anfalla, och till skillnad från bland annat människan så sover de sällan en hel natt, utan i många korta perioder, ofta på runt 15 per intervall om inget stör dem. Hästens sömn kan variera så kraftigt att de kan sova i enbart ett par minuter eller ända upp till flera timmar under ett helt dygn. Hästar måste ligga ner för att nå den djupa sömnen men de behöver enbart djup sömn sammanlagt 1-2 timmar under ett lopp av 3-4 dagar.

Lidande isbjörnar på ryska Arktis

Idag finns det Uppskattningsvis 20 000 till 25 000 isbjörnar i världen. Men de senaste studierna visar att 2 tredjedelar av bestånden riskerar att krympa kraftigt till år 2050 till följd av den globala uppvärmningen och issmältningen i Arktis. Sommarisarna kan komma att minska med drygt 40 % till mitten av seklet. Områden som drabbas hårt är Svalbard och Tjukotka i östra Ryssland.

- Under de senaste 10 åren har havsisens utbredning minskat dramatiskt längs Tjukotkas kust.
Under år 2007-2008 var sommarisen helt borta, och vinterisen frös minst 2 månader senare än normalt.
Hot förutom den globala uppvärmningen är spridning av kemkalier och olaglig jakt.

INTE BRA!! :(

Jordbrukslandskapet

Jordbrukslandskapet, som utgör ca 10 procent av Sveriges yta, har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från småskaliga lantbruk med naturbetesmarker har jordbruket nu omvandlats till storskaliga företag med få grödor och brukningsformer. Det har gjort att framförallt jordbrukslandskapets artrikaste naturtyper, ängs- och hagmarker kraftigt minskat, vilket i sin tur har lett till att många arter som förut var vanliga i det öppna landskapet nu minskar eller är på väg att försvinna.

Att bevara mångfalden av djur, växter och vårt öppna landskap i jordbruket är numera en av naturvårdens viktigaste uppgifter och i den har bönderna och deras kreatur en oerhört viktig roll att fylla. Man kan säga att bönderna idag har ett dubbelt uppdrag - produktion av mat och produktion av artrika landskap.

Veckans djur fakta

                                            Isbjörn

Isbjörnen är köttätare. Den äter huvudsakligen vikare^[6], men också döda andra sälar, valar, fågelägg, smådjur och en del växter. Isbjörnar kan fälla byten som är lika tunga som isbjörnen själv (500 till 600 kg).^[5] Under tider med bra utbud på föda äter isbjörnen bara huden och späcket av sitt byte och lämnar resten kvar. Svaga isbjörnar eller fjällrävar som följer efter livnär sig senare av köttet. Är utbudet på födan fattigt, tar isbjörnen även as eller till och med ungar av sin egen art. Mödrar med ungdjur undviker därför andra isbjörnar.

Under jakten väntar isbjörnar ofta vid en hålighet i isen tills en säl visar sig. När en isbjörn får vittring på en säl och det saknas håligheter hoppar björnen på isen och kan bryta igenom den med sin egen vikt. Med sin vita päls är isbjörnen anpassad till omgivningen och för bytesdjur är det svårt att få syn på björnen. Det enda som väcker uppmärksamhet är den svarta nosen och isbjörnen lär sig tidigt att täcka över den med ramen (tassen).

Som rovdjur tar den upp stora mängder A-vitamin vilket lagras i levern. Arktiska upptäcktsresande har dött i A-vitaminförgiftning efter att ha ätit lever från isbjörn.

Isbjörnen och människan [redigera]

Isbjörnen har inga naturliga fiender i djurriket. Fram till mitten av 1900-talet bedrev människan en intensiv jakt på isbjörnen. Vid denna tidpunkt var isbjörnen utrotningshotad. Under påtryckning av vetenskapsmän undertecknade de stater som ligger vid Arktis 1967 ett fördrag för djurets skydd. Idag har bara inuiter tillåtelse att jaga ett bestämt antal isbjörnar. Beståndet uppskattas nu bestå av 20 000 till 25 000 individer^[1].

Idag hotas isbjörnen av den globala uppvärmningen. Det nedisade området kring Hudson Bay i Kanada krymper gradvis^[7], och sälstammen minskar. I Ryssland har man rapporterat kannibalism bland utsvultna isbjörnar.^[8] Isbjörnen fördes undersårbara våren 2006 åter upp på listan över sårbara djur av IUCN.

Föroreningar!

Mycket av det avfall vi producerar når så småningom havet; genom avsiktlig avfallsdumpning, avloppsvatten,
avrinningsområden eller regnvatten. Mer än 80% av föroreningarna i havet kommer från källor på land.
Exempel på föröreningar är:

• Olja
• Avloppsvatten
• Gödningsmedel
• Giftiga kemikalier
• Sopor, skräp och annat avfall

Östersjön - ett förgiftat hav!


De flesta utsläppskällor till miljögifterna i Östersjön är industrier, framför allt kemiska industrier och pappersindustrier, otillräcklig avloppsrening, jordbruk, gruvdrift och förbränning.
Trots drastiska minskningar av utsläppen de senaste decennierna, är halterna fortsatt höga.

Det är inte så konstigt efterson både klorerade kolväten och
tungmetaller er långlivade och svårt nedbrytbara ämnen, och kan vara i omlopp i Östersjöns miljö under obestämd tid framöver.    

Hav & kust!

Mer än 70% av jordens yta är täckt av hav.
Det var här livet tog sin början, under ytan.
Tusen miljoner år av evolution har skapat de mest egendomliga och fascinerade livsformer och naturfenomen.
Marelden, marulken, makrillen. Blåstången, blåmusslan, blåvalen. Från mikroplankton till majestätiska valar.
Från öppna hav till tropiska korallrev. Den marina mångfalden är långt ifrån kartlagd.

Ingen vet hur många organismer som döljer sig i havsdjupet!

Earth Hour - Världen och Sverige släckte ljuset!

Lördag 26 mars kl 20.30 släckte världen och Sverige ljuset under Earth Hour. 

Miljontals människor världen över har nu visat sitt stöd för klimatet och skickat en mäktig signal till världens beslutfattare om att ta klimatfrågan på allvar.

Hoten mot Afrikas bergsgorillor!

Afrikas bergsgorillor är akut utrotningshotade! I ett internationellt samarbete gör WWF en mycket omfattande satsning för att rädda stammen på ca 780 bergsgorillor som idag lever i två isolerade regnskogar i Afrika; i bergsområdet mellan Rwanda, Kongo och Uganda. Mycket har gjorts för att skydda och bevara gorillorna och deras livsmiljö, men ännu återstår det ett långt och resurskrävande arbetar innan de har säkerställt att bergsgorillorna inte utrotas. Därför behöver Världsnatur-fonden många engagerade Djungelfaddrar.

För att bli Djungelfadder, gå in på ---> http://www.wwf.se/vrt-arbete/regnskog/1241122-rdda-regnskogen
och klicka på ''Bli Djungelfadder''

Snälla, vi behöver er hjälp!

Veckans djur fakta

                                                                         Ekologi [redigera]

Koala

Koalorna lever ensamma och är vanligtvis tystlåtna, men hanen kan under parningstiden utstöta ett nasalt ljud som kan höras på nästan en kilometers håll. Dessutom markerar de sitt revir med körtelvätska.^[4]

Koalor är nästan helt trädlevande. De bygger inte bon utan sover helt enkelt i en trädklyka eller på en gren. De använder sina kraftiga klor som grepp vid klättringen, som oftast är rätt långsam men kan vara snabb vid behov, och de hoppar självsäkert från ett träd till ett annat om de är på lagom avstånd. Längre avstånd färdas de på marken i en långsam men effektiv lunk. Vid hot kan koalor galoppera överraskande snabbt till nästa träd, och skutta upp till säker höjd. Därefter väntar de med tålamodet hos ett djur som regelmässigt sover sin största tid, tills inkräktaren går därifrån.

Honorna är enstöriga och håller sig inom ett visst hemområde som de sällan lämnar. I de bördigare områdena överlappar dessa, men där födan är knappare är de större och är mer exklusiva. Hanarna är inte territoriella, men tål inte varandras närvaro, speciellt inte under parningssäsongen: dominanta individer attackerar underlägsna, och de flesta vuxna hanar har ärr i ansiktet, öronen och underarmarna som resultat av detta. Det genomsnittliga reviret för honor är 1,2 hektar och för hannar 1,7 hektar.^[4]

Föda [redigera]

Koalor äter nästan enbart blad av olika arter av eukalyptusträd, och ibland vissa exotiska arter som mistelväxter och tristania-träd (släktet Tristaniopsis), men de föredrar vissa trädarter som varierar mellan olika områden. Av de cirka 350 arterna eukalyptusträd är alla utom 20 giftiga för koalor.^[3]

Detta är troligen en evolutionär anpassning till en annars outnyttjad ekologisk nisch, eftersom eukalyptusblad har låg proteinhalt, en hög andel osmältbara substanser, och innehåller terpentinämnen som är giftiga för de flesta djur. I likhet med vombater och sengångare har koalan en låg ämnesomsättning för att vara däggdjur, och vilar orörliga cirka 20 timmar per dygn, sovande omkring 19 timmar. De äter under dygnets alla timmar, men oftast på natten. En genomsnittlig koala äter ett halvt kilo eukalyptusblad per dygn^[3], och tuggar dem till en fin pasta innan den sväljer dem. Levern tar hand om de giftiga substanserna, och tarmarnas nedre del är stor för att utnyttja födans näringsinnehåll maximalt. Mycket av detta sker genom bakteriell jäsning – mödrarna matar vid avvänjningen sina ungar med en speciell mjuk avföring som är rik på dessa bakterier och ger dem på detta vis denna nödvändiga matsmältningshjälp

Palmolja i Magnum-glassen som förstör natur och djurliv!

För att man ska få fram palmolja ur oljepalmer är det många som hugger ner regnskogar och förstör vår natur och många djurliv. Palmolja finns en rad i konsumtionsvaror som margarin och matolja men också i glass, godis,choklad, tvättmedel och hudkräm. Denna oljan kommer från oljepalmer som bl. a. finns i sydamerika och  sydostasien. Hösten 2008 kom den första lasten med certifierad palmolja till Europa. Hittills har cirka en miljon ton certifierad palmolja producerats varav knappt 200 000 tusen ton har sålts!

Tycker DU att detta är/var nödvändigt?

                                              

Fotograferat

Världen ska vara rolig :

men vi måste ändå ta hand om den bra :



Veckans djur fakta

Tigrar lever ensamma och därför träffas honor och hanar bara under en kort tid i samband med parningen. De har revir som markeras längs gränsen med urin. Revirets storlek är avhängigt av kön och av tillgången till föda. I södra Asien har reviret en storlek av 30 till 50 km² men i nordligare områden kan territoriet vara 250 km² stort.^{[källa behövs]} Honornas revir är oftast tydligt mindre an hanarnas. Varje individ försvarar sitt revir mot artfränder. Honor kan vara särskilt aggressiva när de har nyfödda ungar.

Efter dräktigheten som varar i 96 till 110 dagar föder honan vanligtvis två till tre ungar. I sällsynta fall kan honan föda så få som en eller så många som sju ungar.^[2] Ungarna stannar hos honan i cirka tre år och därför syns honor nästan alltid i sällskap av ungar. Efter denna tid eller lite senare är ungarna könsmogna. Medellivslängden ligger mellan 20 och 25 år.

Det finns bara ca 7 500 fritt levande tigrar kvar i världen. Runt 20 000 tigrar finns i djurparker.

Jaktmetod [redigera]

Tigern smyger likt de övriga kattdjuren fram nära bytet och gör sedan ett snabbt utfall och använder då sin kroppstyngd och styrka till att knuffa bytet ur balans. De kan övermanna bytet från nästan vilket håll som helst, vanligtvis från ett bakhåll. De biter i halsen och kan ofta bita av ryggraden, luftstrupen eller en artär. Tigern kan även ta större djur som gauroxar, vilka kan väga upp till ett ton.

En tiger som badar...

Varför?

Varför slänger man skräpet här ? :

när det finns en sån här :

Det vill vi veta...

Ute på stranden och kollade lite : )

ElSoNi!

Katastrofen i Japan

Som ni alla vet så har det varit jordbävning i Japan och en sounami har strömmat över.
När vätgas reagerar med syrgas så brukar det bildas en smäll, det var så kärnkraftverket Fukushima exploderades och denna strålning som ni vet, är riktigt farlig.
Det har nu gått ungefär 3 veckor sedan denna katastrofen i Japan hände.
Många människor och djur har dött och eftersom ingenting på jorden försvinner utom bara ändrar form så försvinner ju inte strålningen som Fukushima släppt ut. Strålningen sugs upp och sen regnar ner över stora ställen och det påverkar verkligen naturen. Den odlade markens produkter är ät bart men ändå radioaktivt!
Av denna radioaktivitet kan man få olika sjukdomar som t ex. cancer!
Vi hoppas att inte sjukdomarna utvecklas!

Fotografera naturen

Vi gick runt i skogen men vi såg några människor som arbetade och vi ville inte störa.
Så vi gick ner till stranden och tog lite foton där istället.
Det var synd men ändå mysigt : )

Kojan

Nu ska vi ut till vår mysiga koja!

Den ligger perfekt så som vi vill ha det,
inget skräp och inget skit,
när vi tittar hit och dit!

Hej alla läsare!

Hej.

Vi tre tjejer har skapat gruppen ElSoNi, ElSoNi står för Ellinor, Sofie och Nikita.
Vi ville starta denna gruppen/bloggen för att få människor att tänka lite mer på djur och natur.
Som ni vet så blir vårt klimat varmare och varmare för att vi släpper ut för mycket avgaser och skräpar ner naturen. Det är många djur som drabbas av människornas nerskräpning och nu tycker vi det måste ta slut!
Snälla hjälp oss!